Att det finns fisk som man bara drömmer om att få i dessa vatten har jag vetat länge, men har aldrig haft chansen att testa.
Ringde och bokade en halvdag med Crested Wave för mig och min son Pontus. Bokade upp onsdag eftermiddag, då dom har halvdagar måndag, onsdag och fredag.
Äventyret började på tisdag eftermiddag.
Frugan och min son åt en färdig macka från det lokala supermarket. 6 timmar senare så vill inte dom mackorna vara med längre och skulle ut.
Pontus spyr som en räv och jag känner att fisket håller helt på att försvinna. Det känner även han som blir förtvivlad och stor-gråter.
Onsdag morgon.
Ringer Crested Wave och kollar om det finns chans att boka om med extremt kort varsel då den andra fiskaren fått matförgiftning.
Mick som äger firman skulle kolla och återkomma inom en timme. Det tog 5 minuter, sen ringde det. Det gick....
Torsdag.
Börjar kännas att det är dax. Fiske tarmen suger och sjösjuke-medicin är inhandlad. Synd att man inte kan Spanska för då hade jag förstått att jag köpt naturläkemedel.
Pontus börjar återhämta sig från sin förgiftning och tankar upp med vatten.Han äter 3 st plättar på kvällen och går och lägger sig.
Torsdag natt.
Vaknar av att frugan säger "han spyr".
Halvt sovande rusar jag ut i badrummet och håller på att halka, i spyor.
Troligtvis så har Pontus ätit förmycket för sin tomma mage. så den säger ifrån och kastar upp allt som finns.
Tyvärr så hann han inte in på toaletten i tid så hela badrummet är fullt.
1,5h senare ligger vi i sängen igen. Vi har förbrukat våra 8 handdukar för att torka bort allt.
Fredag.
Pontus vaknade och mådde toppen. Riktigt skönt då han nästa ser fram i mot denna tur lika mycket som jag.
Vi skulle vara vid kajen i Los Cristianos vid 13:15 och lägga ut vid 13:30.
Vi skulle ta lokalbussen då vi inte bodde så lång därifrån.
Att åka buss i Spanien är ett äventyr i sig.
Vi kom fram till Hamnen och Mick tog i mot och frågade om Pontus skulle fiska eller följa med som haj bete.
Ett skämt som inte gick hem hos Pontus.
Vi blev visade ut till båten av en spanjor som inte förstod ett ord engelska. Det visade sig snart att det var en av besättningsmedlemmarna.
Det började med att vi åkte ut en bit och skulle bottenmeta. Vi fick våra grova spön och jätterullar, riggade med en fisk samt en vikt på 500g. Kollade på ekolodet som visade 63m.
Ja hade några småkänningar och vevade upp. Det som fanns kvar av min betes fisk var ett skelett och ett huvud där kroken satt. Bad Pontus veva upp och hans var delad på mitten. Strax efteråt så får en annan svensk (vi var 3 st ombord och vi var dom enda som stod på akterdäck) en rocka. Den var enligt besättningen liten och fick snabbt simma tillbaks.
Efter ca: 30 minuter så började Pontus klaga på att det guppade och att han började känna sig sjö-sjuk
Som tur var så började det efter ca: 1,5h att hoppa tonfisk runt båten.
Då blev det fart på besättningen.
Snabbt skulle botten metena in för att det skulle riggas om till trolling.
Vi satte fart runt kusten och jagade jagande tonfisk. Pontus sjö-sjuka blev lite bättre när det började hända saker.
Efter ca: 40 minuter trolling så började första rullen skrika. Det ljudet har jag drömt om. Tyvärr så var det inte min eller Pontus rulle utan den tredje svensken igen. Han vevar som en tok och mjölk syran kommer ganska fort.
Efter 10 minuters drillande så landars en ca: 6kg tonfisk
Känns skönt att man kan få sonen att hålla fiskarna i alla fall
Kul att det var en svensk som fick dom och att denna svensk i stort sett aldrig hade fiskat förut.
Det är en skön känsla att sitta i en fighting stol med mega rullar och vänta på att ditt livs fisk skall komma och ta ditt bete.
Tog några fina kort på rullarna.
En Pilot val dök upp vid båten och låg och guppade med oss ett tag.
Utsikten från en trollingbåt.
Min dröm att fånga en stor Durado fortsätter och jag vet att jag kommer om tillfälle ges att ge mig ut igen på en trollingbåt på dom stora haven.
//Fredrik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar